Fotboll

Fotboll och moral

Fotboll och moral – ett ämne som ständigt kommer att väcka starka känslor

Det är ingen nyhet att fotboll engagerar många människor världen över både som utövare och som åskådare. Fotboll spelas på varje kontinent och under ett världsmästerskap diskuteras fotboll bland gemene man och kvinna i hemmet, på kontoret och på gatorna; ja, mer eller mindre överallt och närsomhelst. Jag skulle vilja hävda att det i dessa sammanhang finns få saker som väcker så starka känslor som när en fotbollsspelare bryter mot vad vi själva anser vara ett “rätt” beteende på planen. Vem minns inte Maradonas “Guds hand” 1986 som gjorde en hel nation överlyckliga och en annan så förargade att det än idag kan urskönjas en viss smärta och aggression i ögonen på en engelsman när incidenten lyfts upp. Vem vet inte om han eller hon ska börja skratta eller gråta när Rivaldo lyckas få en motståndare utvisad i VM 2002 genom att ta sig för huvudet, slänga sig ner och vrida sig i smärtor efter att fått en boll på knäet. För att ta ett “svenskt” exempel, vem blev inte förbannad när Paul Scholes såg till att Håkan Mild får lämna planen i en EM-kvalmatch 1999 efter endast 20 sekunder genom att mer eller mindre hoppa in med dobbarna före in i Milds höft/lår. Listan kan göras lång och troligtvis har du själv en massa andra goda exempel på näthinnan.

Med dessa minnen i bakhuvudet valde jag att skriva en uppsats, inte om åskådares känslor i samband med fotbollsmatcher utan om fotbollspelares moral. Till synes, ovanstående exempel är samtliga hämtade från elitherrfotbollen vilket kan utmynnar i två enkla och självklara frågor. Agerar kvinnor “mer moraliskt” än män på en fotbollsplan? Kan det vara så att fotbollsspelare på en elitnivå beter sig mindre moraliska än de på en lägre nivå? En tredje fråga som du som läsare troligtvis nu ställer dig är: moral när det gäller vad? Det som jag intresserade mig närmare för var fotbollsspelarnas förhållande och inställning till regelöverträdelser, fair play och gentlemannamässigt beteende. Hur tänker fotbollsspelarna egentligen? Jag kommer att i denna artikel ge några svar på dessa frågor utifrån resultaten från min studie. Först vill jag dock börja med att nämna något kort om studien i sig, hur olika begrepp definieras och den teoretiska utgångspunkten. Detta för att du som läsare ska få möjligheten att och kunna sätta in de resultat som här presenteras och diskuteras i rätt perspektiv.

Fotboll moral

Studien

Sammanlagt deltog 150 fotbollsspelare, 67 var män och 83 var kvinnor. Av dessa 150 var 69 aktiva i lag som spelade på elitnivå (allsvenskan eller division 1) och 81 var aktiva på en lägre nivå (division 4 eller 5). Samtliga fyllde i en enkät där de fick ta ställning till ett antal påståenden som på ett eller annat vis belyste förhållande och inställning till spelregler, normer och gentlemannamässigt beteende. Dessa påståenden var av sorten “Om situationen uppkommer är det ok att skaffa laget en frispark eller straff genom att filma”, “Om jag är närmast en motståndare som får kramp hjälper jag alltid till” eller “Om domaren dömer inkast till mitt lag trots att jag sköt ut så uppmärksammar jag domaren på detta”. Sammanlagt fick fotbollsspelarna ta ställning till 20 påståenden av liknande karaktär som ovanstående. Studien genomfördes och färdigställdes under våren 2005.

Begreppsdefinitioner

Regelöverträdelser kan delas upp i två kategorier, instrumentell och fusk. Instrumentell innebär att fotbollsspelaren bryter mot reglerna och där regelöverträdelsens konsekvenser beräknas ( Parry, 1998 ) medan fusk innebär att spelaren bryter mot reglerna i hopp om att de ska undslippa konsekvenserna av överträdelsen ( Simon, 1991 ). Fair-play kan också delas in i två kategorier, formell och informell ( Loland, 1998 ). Formell definieras som god efterlevnad av de på förväg uppsatta reglerna och där informell handlar om god efterlevnad av normer (icke-spelregler). I fotbollen kan det sägas vara en norm att spela ut bollen över sidlinjen om en motståndare ligger allvarligt skadad. Gentlemannamässigt beteende är något utöver god efterlevnad av spelregler och normer (Tamburrini, 2000). Om en fotbollsspelare råkar ta bollen med handen så finns det ingen regel som säger att hon eller han måste uppmärksamma domaren på detta men om spelaren ändå gör det så kan det sägas vara ett gentlemannamässigt beteende.

Teoretisk utgångspunkt

En fråga som är viktig i sammanhanget är: hur utvecklas ett moraliskt beteende? Rest (1984; ref. i Miller m.fl., 2004) menar att en individs moraliska beteende består av fyra komponenter vilka är igenkänning, bedömning, beslut och genomförande. Fotbollsspelaren känner igen och upptäcker, i en given situation, olika möjliga moraliska beteende och vilka olika konsekvenser de får. Därefter bedömer hon/han vad som är “rätt” kontra “fel” val av beteende i den givna situationen. Sen väljs det beteende som han eller hon tänker utföra genom att väga fördelar och nackdelar mot varandra. Slutligen genomförs det valda beteendet. Det genomförda beteendet får därefter olika konsekvenser vilket i sin tur påverkar fotbollsspelarens framtida igenkänning av olika moraliska beteenden i nästa liknande situation. Dessa olika konsekvenser kan komma från medspelare, motspelare, domaren, tränare eller från andra i den idrottsliga omgivningen. Summa summarum; det som en fotbollsspelare anser är ett moraliskt beteende är socialt inlärt och beroende på vilken miljö hon eller han befinner sig i.

Resultat

Resultaten av studien visade att fotbollsspelarna, oavsett kön och idrottslig nivå, ansåg att det är mer viktigt att följa de normer (informell fair play) som finns inom fotbollen än spelreglerna. Resultatet i sig kanske inte är helt överraskande vilket, om inte annat, händelsen i en FA-cupmatch mellan Arsenal och Sheffield U 1999 vittnar om. Matchen spelades om trots att Arsenal vann, detta på grund utav att det avgörande målet föregåtts av ett “brott” mot en norm.

Det var nämligen så att Sheffield U spelat ut bollen över sidlinjen på grund av en skadad medspelare varefter Arsenalspelarna fortsatte spela som vanligt då de “glömde” att spela tillbaks bollen vilket ledde till att Marc Overmars slutligen slog bollen i mål inför häpna och förstummade Sheffield U spelare. Direkt efter matchen bad Arsene Wenger, Arsenals tränare, om ursäkt och deklarerade att matchen skulle spelas om. Tony Adams, lagkapten, sa i en intervju att han aldrig skulle kunna lyfta bucklan med gott samvete om inte matchen spelades om. (Exemplet hämtat ifrån Carlsson, 2004). Men vad innebär detta? En slutsats som skulle kunna dras är att ju fler på förväg nerskrivna formella regler desto sämre blir spelarnas egen moral eller känsla för vad som är rätt och fel. Alltså, färre formella regler ökar därmed fotbollsspelarnas moral.

Resultaten visade även på skillnader mellan fotbollsspelarna beroende på idrottslig nivå och kön. Spelare på elitnivå i jämförelse med spelare på lägre nivå ansåg att det var mer accepterat att bryta mot spelreglerna om fördelen för laget var större än konsekvenserna för brottet (s.k. instrumentell). För att exemplifiera; Det är ok att fälla en motståndare på mittplan och få frispark emot sig för att förhindra en farlig kontring som möjligen hade kunnat rendera i ett baklängesmål. Spelare på lägre nivå anser att det är viktigare att följa spelreglerna (formell fair play) än elitspelarna. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som erhållit liknande resultat (Coulomb & Pfister, 1998; se t.ex. Nilsson, 1993). Dessutom visade resultaten att män tycker att det är mer accepterat än kvinnor att bryta mot spelreglerna för att erhålla fördelar i spelet, både vid de tillfällen då konsekvenserna beräknas (instrumentell) och då spelarna försöker lura domaren och undkomma straff (fusk). Detta stämmer väl överens med tidigare forskning.

Tidigare forskning har visat att män dels rapporterar en lägre nivå av moraliskt tänkande och agerande (Miller m.fl., 2004) och dels att de i större utsträckning hellre fuskar än förlorar en viktig match (Guivernau & Duda, 2002) i jämförelse med kvinnor. En orsak till resultaten går kanske att finna i skillnader i vilken miljö fotbollsspelarna befinner sig i, exempelvis påverkas denna miljö av kommersialisering och professionalisering (Nilsson, 1993; Peterson, 1989).

Avslutningsvis så visade resultaten i studien att fotbollsspelares motiv till deltagande och deras personliga egenskaper har ett samband med deras moral i idrotten. Jag kommer här inte redovisa hur dessa samband ser ut men förutom dessa så det troligtvis en mängd olika faktorer som påverkar fotbollsspelares moral och hur de tänker i matchsituationen.

Som resultaten visar så finns det skillnader beroende på kön och idrottslig nivå gällande vad fotbollsspelare anser är rätt och/eller fel agerande på planen. Studien genomfördes i en svensk kontext men tänk Er; Vad skulle en italiensk, engelsk eller spansk spelare svara på liknande frågor om moraliskt beteende på en fotbollsplan? Troligtvis skulle skillnaderna vara än större. Det är detta, bland annat, som gör att vi troligtvis även under framtida serie- och cupmatcher, kval till mästerskap och under dessa kommer att diskutera och debattera olika situationer utifrån ett moraliskt perspektiv. Givetvis kommer detta ske även är det gäller andra idrotter. Ta ishockey för ett exempel.

Under finalen i junior-VM 2009 diskuterades det livligt om Kanadas “taktik” att spela hårt mot den svenska målvakten genom att åka på honom var moraliskt försvarbart eller ej. Expertkommentatorn Niklas Wikegård var så upprörd och förbannad över detta att han blev alldeles tom i huvudet och mållös. Fotboll eller mer generellt, idrott och moral kommer fortsätta att väcka starka känslor bland spelarna själva, åskådare, experter, journalister och idrottsforskare med flera.